•   Frakt endast 59:- 
  •   Snabba leveranser
  •   30 dagars öppet köp
  •  Fraktfritt över 500:-

Fakta om flygfän

MYGGOR

Myggor är insekter inom ordningen tvåvingar, vilka ofta behandlas som en grupp.
Gruppen omfattar bland annat stickmyggor, fjädermyggor, harkrankar, knott, svidknott och gallmyggor.

Insekterna i denna grupp karaktäriseras av tunna, segmenterade antenner och merparten har vattenlevande larver.
Det finns cirka 33 000 arter av myggor och av dessa är det bara ett fåtal arter som sticker eller biter.
I dagligt tal är ”myggor” ofta synonymt med stickmyggor vilket är en familj inom gruppen.
Stick och bett

Vissa myggor kan sticka eller bita djur och människor, särskilt de i familjerna knott, svidknott och stickmyggor.

Bland stickmyggorna är det oftast bara honan som sticker, eftersom hon behöver protein till äggutvecklingen.

Symtomen på myggstick och knottbett är små stickhål med hudrodnad och ibland lätt svullnad runt omkring
och kan svida och klia mer eller mindre men är i allra flesta fall helt ofarliga.

Klådan beror på de salivämnen som myggan sprutar in och som hindrar blodet från att koagulera.

Kroppens immunförsvar reagerar på saliven och resulterar i klåda och hudrodnad.
Hur man reagerar på myggstick och knottbett varierar stort från person till person.
Myggor i Sverige

Av de cirka 2500 myggarter som finns i Sverige är endast ett trettiotal blodsugare.
I Sverige finns bara några enstaka kända sjukdomar som är kopplade till mygg.
I Sverige finns flera arter av malariamyggor, som senast 1933 spred malaria i Sverige.

De malariamyggor som lever i Sverige idag är inte infekterade av malariaparasiten,
och är därför ofarliga. Malaria skulle eventuellt kunna etablera sig i Sverige igen
om dessa myggor skulle sticka ett djur eller en person som bär på malariaparasiten.

 
KNOTT


Knott är små eller mycket små myggor (2-6 millimeter) med högt välvd ryggsköld, liten bakkropp, korta antenner samt starka och korta ben. Vingarna är breda i förhållande till djurens oansenliga
storlek, vilket gör dem något fluglika.
Honorna är gråsvarta, medan hannarnas färg är djupsvart.
Levnadssätt

Knotten börjar sin levnadsbana som larver
Larverna lever i rinnande vatten, där de sitter gruppvis med bakändan fäst vid stenar eller vattenväxter.
Före förpuppningen bildar larven en strutlik, upptill öppen kokong, ur vilken puppans huvud med sina tofslika gälar sticker fram.

De uppträder svärmvis, huvudsakligen i områden med rinnande vatten.
De har gjort sig beryktade som en landsplåga genom sina svidande bett (knott sticks inte), som ofta framkallar
svullnad. De kan till och med döda nötkreatur och hästar om de är tillräckligt många.
Utbredning

Knotten har världsvid utbredning. De finns i hela Sverige och kan bli väldigt talrika framförallt i Lappland.
Arter

I Sverige finns cirka 60 arter i 7 släkten varav det största är Simulium.

 
Husflugan


Husflugan är den vanligaste flugan i bostäder och en av de djurarter som är mest spridd i världen. Den är också den mest välkända flugan och ett skadedjur som befrämjar spridning av allvarliga sjukdomar.
Beskrivning

De vuxna flugorna är 5-8 mm långa. Mellankroppen är gråaktig, med fyra mörka längsgående linjer på ryggen. Undersidan av bakkroppen är gulaktig. Hela kroppen är hårbeklädd. Ögonen är rödaktiga fasettögon. Honorna är något större än hannarna och har mycket större avstånd mellan ögonen.

Som de flesta tvåvingar har husflugan endast ett par vingar. Det bakre vingparet är reducerat till svängkolvar som bidrar till stabiliteten under flykten. En karaktäristisk egenskap är att den fjärde långa vingribban har en skarpt uppåtböjd krök.
Livscykel

Honan kan lägga upp till 500 ägg, i fem grupper om 100 ägg vardera. Inom en dag har larverna kläckts. De livnär sig vanligen av dött och förruttnande organiskt material, till exempel köksavfall och avföring. Larverna är blekt beige till vita och har inga ben. Efter ett flertal skinnömsningar kryper larverna till en torr och sval plats för att omvandlas till puppor, som är röda till bruna. Senare kommer den vuxna flugan ut ur puppan. Hela omvandlingen från larv till vuxenform kallas metamorfos. De vuxna flugorna lever en halv till en månad och växer inte alls under denna tid. De små flugor man ser är inte yngre än de stora, utan bara flugor som haft sämre tillgång till mat i larvstadiet.

36 timmar efter att ha kommit ut ur puppan är honan mottaglig för befruktning. Hannen bestiger henne bakifrån. Hannarna hävdar revir mot inkräktande hannar och försöker befrukta alla honor som kommer in i reviret.

Källa: Wikipedia

Produkter
Övrigt